Butterträsket

Jag tror inte på det där att man har en massa vägskäl och val vart man ska gå någonstans. Jag tror att det bara är att hänga på livet dit det åker och hamnar man i ett "vägskäl" kommer man alltid att välja rätt , för man har inget val. Vad vi däremot kan välja är hur vi ska uppleva saker och hur vi vill känna. Vill vi känna lycka eller tycker vi att det är ganska härligt att ligga och guppa i butterträsket? Jag kan komma på mig själv med att gnälla över småsaker och när jag kommer på det brukar jag fråga mig själv: vill du vara en gnällig surpuppa eller vill du vara en gladskit? Svaret blir alltid detsamma, även om jag motvilligt släpper taget om butterträsket.